-
Följ
Följer
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
Avslappnande vandringsupplevelser som ger nya kunskaper
Denna fantastiska rättighet vi har att fritt vistas på annan mark utan att fråga om lov, dessutom är det gratis. Det är en rätt att vara rädd om och värna. Alle mans rätt att vistas på och färdas på annans mark är en gammal sedvanerätt (en allmän sedvänja som har accepterats som lag inom ett visst område utan att det är bestämt i nedskrivna regler.) Sedvänjan har funnits länge och lär ha sitt ursprung i att vi när behövde ta oss till vår mark, tex ett skifte som ligger långt bort, skulle ha rätten och möjligheten att ta oss dit också, därav Alle mans rätt. Allemansrätten säger vad vi får göra i naturen, men den är också tydlig med vad vi inte får göra. Allemansrätten kom till långt innan vi hade motorfordon så som snöskotrar och fyrhjulingar, där för är Allemansrätten inte heller motoriserad. Det är inte tillåtet att enligt allemansrätten köra snöskoter eller fyrhjuling på annans mark. Vad som är tillåtet är inte med motorfordon i naturen regleras av Terrängkörningslagen.
Allemansrätten är avgörande för ett fritt friluftsliv och en unik rättighet som är viktig att respektera.
Hur ska vi då tänka när vi är ute så att vi inte stör eller förstör, som egentligen är huvudspåren i allemansrätten?
Ja respektera privata områden och privat egendom så klart. Inte göra upp eld på annans mark hursomhelst, inte bryta kvistar o grenar för att göra upp eld. Vi använder ved vi tagit med oss, eller ved som gjorts tillgänglig vid en eldplats.
Vi går inte in på tomter eller för nära byggnader, vi tältar inte där vi upplevs som att vi är för nära eller tränger oss på. Vi är rädda om de anordningar som byggts, tex, broar, spänger, stängselgenomgångar (och vi stänger stängslet efter oss), vindskydd och eldstäder.
Och framförallt vi tar med oss skräpet hem till vår egen soptunna om det inte finns någon utställd vid en rastplats. Är soptunnan full, släng inte utanför utan ta med dig hem. Den tomma förpackingen är lättare att bära hem än när den var full på vägen ut. Tänk på den som kommer efter dig till en plats, de vill också uppleva en ren och oförstörd natur. Ett argument som används bland markägare som inte alltid är glada åt leder på deras mark är just detta att de upplever så mycket nedskräpning. Missköter vi denna sedvanerätt, allemansrätten, så kan den bli ifrågasatt. Det gäller att vara rädd om rättigheten att vistas fritt i vår natur och det gäller att vara rädd om vår natur så att ala kan trivas där.
Du kan läsa mer om Allemansrätten här.
Vandra i Timrå 